Sophie kom till mig i fredags så åt vi lite mat och drack vin, gick sedan hem till tobbe ett tag innan vi gick vidare ner till sjökrogen. sjökrogen har blivit ganska så mysigt att sitta på och bara ta någon drink,. Tog det lugnt med drickat eftersom jag var så trött efter jobbet och ville spara mig till lördagen. Sophie däremot slog på stort och trillade och gjorde sig illa som vanligt!
Började spöregna så vi knatade hemåt och la oss.

Vaknade tidigt igår, det är ju typiskt att man aldrig kan sova länge när man är ledig även fast jag är supertrött när jag vaknar. Men det är iaf skönt att vakna tidigt så man har hela dagen. Vid 1 tiden så kom June, så då begav vi oss ut för att gå på marknaden, men det var för mkt folk. Så vi köpte oss en varsin tunnbrödsrulle, åt upp den och gick och satte oss på tullen med alla andra istället. :)

Knatade sedan hemåt och vi alla tre kröp ner i sängen och tittade på tv ett tag innan det var dags att börja göra oss i ordning för kvällen..

Hade riktigt kul på kvällen, tyvärr så trampa folk en på fötterna hela tiden så idag är jag skapligt mörbultad i dom. Helt svart om fötterna var jag när jag kom hem i natt.

Somnade sm en stock och vaknade tidigt även idag. Nu väntar jag på att sesse ska bli klar så ska vi gå ner till hamnen och äta sushi, smarrigt.

Får se om det blir bio ikväll, men jag tror det blir hemma och ladda upp krafterna för jobbet imorgon. 


2 veckor har det gått idag, 336 timmar och saknar dig mer och mer för varje dag som går. på torsdag är det begravning och jag vet att det kommer bli super fint.  <3

9 dagar har gått, otroligt långa dagar har det varit. Men jag har gjort mitt bästa för att försöka sysselsätta mig själv.
Vet inte om det är rätt att säga att det börjar kännas bättre, men jag ser lite ljusare på var dag som kommer nu iaf.

Snart är det begravning, det kommer bli tufft! men det kan nog vara bra att få ett "avslut" på den hemska händelsen och veta att du får vila i frid & leva vidare med oss alla i våra tankar och minnen. <3

Saknar dig då, nu och för alltid.

Allting känns fortfarande som en hemsk mardröm,. Vill bara vakna upp ur den, men det ända jag vaknar upp till är sanningen,. Att det är ingen mardröm, det är faktiskt sant. Fortfarande svårt att förstå det, känns bara som om att du faktiskt flyttade till den nya lägenheten och nu jobbar hela tiden. 

Har börjat kunna få i mig lite mat, men mår fortfarande illa. Rasade 3 kg på bara de dagarna och kroppen har blivit helt förvirrad. Dagarna känns om en tjock dimma som är svåra att ta sig igenom.. Försöker ta dag för dag. Försöker sysselsätta mig med något hela dagarna, men det är svårt.

Har fått de bästa stödet från alla nära och kära man kan tänka sig,. <3 

Just nu känner jag bara att jag skulle vilja åka bort några dagar. Komma iväg och försöka tänka på lite annat..

Denna dagen har precis börjat och jag fasar redan för den eftersom jag inte har någonting att göra, hinner tänka för mkt och koppla ihop saker och det ena efter det andra,.. Men jag försöker, det gör jag! Du finns med i mina tankar varje sekund, varje minut och varje dag som går,. Hör fortfarande ditt skratt och dina enormt skumma kommentarer, vilket gör att jag blir varm inombords,. 

Hoppas verkligen att du har det bra där du är nu och att du tittar till oss alla lite då och då! 


saknar dig! 
  

Lite så känns det, känns som om jag går runt och runt och runt i ett helt tomt rum och försöker hitta en väg ut..
Vet inte riktigt om jag kan säga att jag mår bättre, men någorlunda iaf. Förstår nog fortfarande inte riktigt & min kropp har fått en chock som gör att jag bara spyr och spyr, som en jävla gris.. Försöker få i mig nyponsoppa men det kommer upp lika snabbt igen. Öppnade kylskåpet och fick syn på något som DU alltid tjatade om att det var så himla bra när magen strejkade & jag bara skrattade åt dig, så jag provade det och gissa vad än så länge har jag fått behålla det.. Gräddfil, vem kunde ana!?


Är hemma från jobbet idag också, har absolut ingen kraft kvar i kroppen, fryser så att jag skakar hela tiden, ögonen går i kors och jag känner mig svimfärdig. Är riktigt chockad över att min kropp har reagerat som den gör, förstår ingenting.  

Var på olycksplatsen några gånger igår, och det är så fint,. Kortet som jag tog på dig här hemma i köket står uppe, massa ljus och blommor. Vackert men så ofattbart tragiskt! 

Du är otroligt saknad ska du veta! Och det finns många fina minnen med dig som levs vidare genom alla nära och kära,. 


miss you!