Idag har jag spenderat så gott som hela dagen i sängen ska ni veta :( det kanske låter skönt men det är det inte, jag hatar det. Man känner hur en hela dag bara försvinner ur ens liv, hur meningslöst och deprimerande som helst känns det. 

Måste säga att jag är stammis på arbetsförmedlingens hemsida nu, inte okej! Finns det några jobb där då? nej..
Så vad gör man, jag som inte ens vet vad jag vill jobba med? Vill jobba med barn det är roligt, men den utbildningen har jag inte och nu när dom har blivit väldigt hårda omd et så går det inte mer än att vara vikarie och det funkar inte för mig att inte veta om jag ska behöva jobba imorgon eller inte, det funkar inte så för mig om jag ska kunna ta tag i mitt liv på något eller annat vänster. Jag måste kunna planera om det ska funka, inte ha mobilen brevid kudden för att vara beredd på att svara om det ringer kl 6 på morgonen för att sen slänga mig upp ur sängen och åka dit där jag behövs, det går helt enkelt inte! 

Och utbildningen, nej det är inget jag vill göra, jag vet att jag inte kommer att vilja jobba med barn så länge så att det är värt att gå en utbildning på minst 1 år... Så vad gör man? nej inte vad gör man utan vad gör JAG!? 

Det här fungerar inte längre hel enkelt! 

Måste ske en extrem förändring av min vardag... 

(Ni är välkomna med förslag..)